Sök
Stäng denna sökruta.

Håll dig lugn – och fortsätt med det – för din långsiktiga hälsas skull

Att reagera positivt i stressande situationer kan på lång sikt spela en avgörande roll för hälsan. Detta enligt forskning från 2015.

I en studie där man mätte vuxnas reaktioner på stress, och hur det påverkade dem kroppsligt, fann forskarna att vuxna som misslyckas med att upprätthålla positiva humörtillstånd, såsom ett glatt sinne eller lugn, när de konfronteras med mindre stressorer i det dagliga livet verkar ha högre nivåer av inflammation. Främst kvinnor kan vara utsatta för en ökad risk. 

Inflammatorisk respons är en del av kroppens förmåga att skydda sig själv genom immunsystemet. Kronisk, långvarig inflammation kan emellertid underminera hälsan och verkar ha betydelse vid fetma, hjärtsjukdomar och cancer.  

Denna upptäckt tillför ytterligare bevis för hur den emotionella reaktionen på dagliga stressorer påverkar hälsan.   


Nancy Sin, forskarassistent vid Center for Healthy Aging and Department of Biobehavioral Health, och hennes kollegor, visade att förekomsten av dagliga stressorer, i och av sig själva, hade mindre konsekvens för inflammation än hur man som individ reagerar på dessa stressorer. 
“Hur ofta man upplever stress kan ha mindre samband med inflammation än hur man reagerar på stress”, säger Sin. ”Det är hur man reagerar på stress som är det viktiga.” 
“Man har verkligen förbisett hur positiva känslor kan hjälpa människor vid stress”, säger Sin. 


Vid sjukdom och träning upplever kroppen på kort sikt en hög immunrespons i syfte att hjälpa kroppen att läka sig själv. På lång sikt är det emellertid så att en förhöjd immunrespons inte är bra för hälsan. Personer som har problem med att reglera sin respons kan vara i riskzonen för vissa åldersrelaterade tillstånd som t.ex. hjärt-/kärlsjukdomar, svaghet och nedgång i den kognitiva förmågan, säger Sin.   

“Vad vi vet så är detta den första studie som länkar samman biomarkörer för inflammation med en positiv humörrespons när man utsätts för stressorer i det dagliga livet.”, säger Jennifer E. Graham, biträdande professor i biobeteende. 


Ett tvärsnittsurval på 872 vuxna fick under 8 dagar rapportera om dagliga stressorer och känslomässiga reaktioner. Samtliga deltagare fick ge ett blodprov som sedan testades för inflammationsmarkörer. 
Deltagarna telefonintervjuades varje dag och ombads att gradera sina negativa och positiva känslor samt huruvida de hade upplevt något som hade stressat dem, dvs. stressorer. Detta gjorde att forskarna kunde utvärdera en persons emotionella respons de dagar då dessa hade upplevt stressorer och jämföra detta med de dagar då de inte hade upplevt några stressorer. 

“Vi räknade ut reaktionsvärden för att se hur deltagarna generellt reagerade på stressorer”, säger Sin. ”Sedan använde vi dessa för att förutsäga två markörer för inflammation.”


Forskarna använde sig av flera olika typer av stressorer, bland annat konflikter/att undvika konflikter på arbetsplatsen, i skolan och hemma; stressande händelser som drabbar någon närstående samt andra stressorer.

“Vi undersökte både negativa och positiva reaktioner på stress och jämförde effekten av att utsättas för stress med responsen på stressorer”, säger Graham-Engeland. ”Man vet mycket lite om den möjliga inverkan som dagliga stressprocesser har på inflammation. Mycket av den tidiga forskningen som är relevant har fokuserat på antingen kronisk stress eller akut, laboratorieskapad stress – metoder som inte till fullo fångar upp hur människor svarar på naturliga stressorer i det dagliga livet”.   


Källa: Medical News Today

Översättning: Johanna Spetz